Att förlora ett bröst är att förlora en bit av kvinnligheten

Att förlora ett bröst är att
förlora en bit av kvinnligheten

Av Maria Sehlin

Eva Gillsparr har en känsla för bröst. Hon hjälper bröstcanceropererade kvinnor att hitta rätt bröstprotes så att de kan känna sig hela igen. Ett arbete som är så uppskattat att det gett henne priset "årets bröstvän i vården".

I ett litet rum på bottenvåningen på Lunds Lasarett har Eva Gillsparr sin mottagning. Bakom ett draperi gömmer sig flera hyllmeter lådor med bröstproteser av mjukaste silikon i olika storlekar och former. Hon har 14 modeller som alla finns i olika storlekar; fast och toppig eller bred och mjuk, med klister eller utan klister, och så vidare.
- Den här är lite bredare och mjukare och passar en äldre kvinna, medan denna är lite fastare och passar en yngre kvinna, säger Eva Gillsparr och visar upp några olika modeller.
- Protesen ska vara så naturlig som möjligt i form och konsistens. Det får absolut inte vara så att en äldre kvinna lägger sig ner på rygg och det ena bröstet, protesen, fortsätter att stå rakt upp, det ska också trilla ihop, förklarar hon.
Proteserna känns förvånansvärt naturtrogna, ytan är nästan som bar hud och konsistensen mjukt bröstlik.
- Det är skillnad på bröstprotes och bröstprotes. De utvecklas hela tiden, i dag finns fantastiska proteser, säger Eva Gillsparr.

Det vänder
Till Evas mottagningsrum kommer cirka 500 nya kvinnor varje år. De kallas automatiskt 6-8 veckor efter operationen för att prova ut en protes som ska ersätta det förlorade bröstet. Många är ledsna, det är ofta en stor sorg att förlora ett bröst, och de har en jobbig period bakom sig. Besöket kan bli en vändpunkt; från patient till kvinna.
- En del har inte klarat av att titta sig i spegeln ännu. Då gäller det att vara lyhörd och försiktig, de måste känna sig trygga. Det händer ganska ofta att de går härifrån med orden "Nu känner jag mig som kvinna igen" när vi valt ut en passande protes och behå. Då blir jag glad, säger Eva.

Hon sätter en ära i att hitta rätt bröstprotes till varje kvinna som kommer. Den första protesen läggs i en ficka i specialsydd behå, senare kan man få en med klister på baksidan som går att använda till vanlig behå.
- Protesen ska vara så lik det andra bröstet som möjligt. Mitt mål är att man inte kunna se att hon har en protes på sig. Och hon ska själv inte känna det.

Nöjda kvinnor
Ofta lyckas hon. Hon har fått en känsla för bröst och brukar hitta rätt protes omgående. Den estetiska känslan, kombinerat med hennes varma personlighet, är anledningen till varför hon valdes till årets bröstvän i vården.
- Eva är underbar, att komma hit är som att möta en god vän, säger Erna Ek som är lärare i Lund och opererades för bröstcancer för fyra år sedan.
Erna Ek förklarar att det var en omskakande upplevelse att bli av med en bit av sin kropp. Hon minns första besöket hos Eva Gillsparr väl:
- Plötsligt pratades det inte sjukdom utan om att vara snygg! Vi provade behåar, proteser, skrattade, Eva ropade "åh vad snygg du blev i den!" Det var så befriande, Eva förde in lite flärd i mitt liv och jag blev en vanlig person igen!
Nu besöker Erna Ek protesmottagningen och Eva en gång om året för att prova ut nytt eller titta på behåmodeller. De möter varandra med en varm kram.

är undersköterska
Att Eva Gillsparr blev protesutprovare var en slump. Hon arbetade som undersköterska på kirurgen några våningar upp när hon blev erbjuden arbetet som protesutprovare på bröstmottagningen.
- Jag kände genast att det kunde vara något för mig. Jag är lite pysslig, jag vill att alla ska må bra och gillar att ha koll på att saker blir rätt. Så det kändes som mitt jobb. Nu har hon byggt upp protesutprovningen och har också tät kontakt med tillverkare och underklädesfabrikanter. Hon känner sig lyckligt lottad som får arbeta här:
- Jag kan verkligen känna med de här kvinnorna, hur viktigt det är, för det är ju en bit av kvinnligheten som försvinner när bröstet försvinner.
Själv verkar hon en ganska avspänd syn på själva sjukdomen. Hon kontrollerar sina bröst regelbundet, men inte varje månad som hon tänker. Och säger att sjukdomen har goda prognoser idag.
- Vår överläkare brukar säga till patienten att "skall man ha cancer så skall man ha bröstcancer för det kan man behandla på bra sätt idag", säger Eva Gillsparr. Efter fyra år har hon blivit en viktig kugge i Lunds bröstmottagning där läkare och annan sjukvårdspersonal arbetar sida vid sida i Sveriges modernaste bröstmottagning. Just samarbetet och att hon så tidigt kommer in i bilden är en stor fördel menar hon:
- Hur kirurgen opererar har också betydelse för hur protesen sitter. är inte ärret plant är det svårt att få protesen att passa bra, ibland går vi tillbaka till kirurgen för att göra det slätare men oftast har våra läkare gjort ett fint jobb, säger Eva Gillsparr.

Rekonstruktion senare
Att rekonstruera ett bröst genom operation blir ofta inte aktuellt förrän efter ett år. Men faktum är att många av Eva Gillsparrs kvinnor till slut väljer bort rekonstruktion när året väl har gått. Så var det för Erna Ek:
- Jag hade bestämt mig för bröstrekonstruktion, men proteserna fungerar bra och jag har ärligt talat inte lust att bli opererad igen, säger Erna Ek.
Visst är det lite trixigt att sköta proteserna medger hon, de ska tvättas varje kväll och under badsäsongen behöver hon ha i gång två olika, men det har blivit en del av hennes vardagsrutin.
- Jag tänker inte så mycket på den längre, jag känner mig som vanligt, säger Erna Ek.

Olika regler
Bröstprotesutprovning fungerar olika på olika sjukhus:
- Det finns fortfarande kvinnor i Sverige som inte vet om att de har rätt till proteser, säger Eva Gillsparr upprört.
Olika landsting har också olika regler för hur många bröstproteser man får. I Lund har man rätt till "två fungerade" vilket innebär att när proteserna blir gamla eller om kroppen förändras så har man rätt att byta.
- Det behövs fler bröstvänner! Det krävs så litet för att göra stor skillnad, säger Eva Gillsparr.

Faktaruta
Namn: Eva Gillsparr, Hörby
Gör: Bröstprotesutprovare och undersköterska på Lunds Universitetssjukhus.
Aktuellt: årets bröstvän inom vården.

Fotnot: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor, cirka 7000 kvinnor drabbas varje år i Sverige. Antalet dödsfall minskar pga tidig upptäckt, men cirka 1500 avlider varje år. Med priset årets bröstvän vill man uppmärksamma hur viktig omgivningen till bröstcancersjuka är både privat och i sjukvården.

Juryns motivering: "Eva Gillsparr har ett brinnande engagemang för kvinnor med bröstcancer och är omtyckt av både patienter och kollegor. Hon är omtänksam, empatisk och sprider värme. Den värmen genomsyrar hela kirurgmottagningen på Universitetssjukhuset i Lund där hon är verksam".

Fler artiklar

© Denna text är skyddad enligt lagen om upphovsrätt