Publicerad: | Sydsvenskan. November 2000 |
Av Maria Sehlin
Han ger ett ödmjukt intryck. Men i rubrikerna på sportsidorna beskrivs
han som kaxig. När Zlatan Ibrahimovic utpekades som superdiva i en
kvällstidning häromveckan studsade han till.
- Shit. Folk kommer att tänka att jag är en idiot.
Han är uppenbart orolig för vad andra ska tänka om honom. Att han ska
framstå som en tuffing som har förvandlats i takt med framgångarna i
fotboll. Det har han inte, säger han, han är samme Zlatan som tidigare.
Själv beskriver han sig som en person med starkt självförtroende men
också som känslig.
- Det rör mig om någon snackar skit om en kompis. Jag kanske skrattar
med, men innerst inne tänker jag att det är inte rätt att säga så.
Reagerar på rubriker
Det är inte så lätt att visa sina känsliga sidor inför andra.
- Jag gråter lätt. Oftast är jag ensam när jag gråter, fast nu var det länge
sedan Filmen Den gröna milen, som handlar om en avrättningsdömd
fånge, rörde honom till tårar.
- Den var grymt bra, men så sorglig, säger Zlatan Ibrahimovic.
Han har förundrat sig över att han kallas kaxig och diva. Han tror det
beror på hans spelstil och kanske ett och annat oöverlagt uttalande.
- Jag försöker bättra mig. Innan sa jag bara rakt ut vad jag tänkte, nu
tänker jag två gånger innan jag talar. Sen spelar jag småtufft i matcher,
jag har kanske varit lite över gränsen ibland.
Att plötsligt få så mycket uppmärksamhet var överraskande. Men kul. De
flesta rubrikerna läser han själv med glädje.
- Tidningarna förstorar upp en del, ibland blir jag lite sur. Men det ingår i
spelet. Ibland kan uppmärksamheten bli för mycket, då är det skönt att
kunna vara ensam, jag behöver det.
Sedan tre månader har han en egen lägenhet att dra sig tillbaka till. En
etta på 36 kvadratmeter på Lorensborg intill Malmö Stadion som MFF står för. Efter att ha drabbats av busringningar och märkliga inbjudningar till
exempel från ett festande gäng i Sundsvall- har han skaffat hemligt
telefonnummer. Förra sommaren blev han heltidsanställd fotbollsspelare i
MFF. Zlatan Ibrahimovic beskrivs som ett av de största framtidslöftena
inom svensk fotboll. En dribblare och målskytt som förväntas bli proffs
inom några år.
- Det är bara ett jobb, jag har inte påverkats av förändringen men det är
skönt att ha egen inkomst och kunna bjuda kompisarna ibland.
Nya möbler
Pengarna lägger han på restuarang- och biobesök, elektroniska prylar och
på att handla skivor och kläder.
- Det är trist att handla men det känns bekvämt att ha nya kläder.
Tack vare lönen från MFF kunde han inreda första hemmet med helt nya
möbler. En 32 tums tv har en central placering och står hela tiden
påslagen. Amerikanska såpor surrar i bakgrunden trots att han inte
tycker att de är något vidare. Annars används tv:n mest till tv-spel
(fotboll naturligtvis) och datorn till att spela rollspel.
- Jag är grymt bra på tv-spel, jag är bättre än mina kompisar. Vissa idéer
kan man ta med sig till planen, fast det mesta är orealistiskt.
Det är fräscht som i en möbelkatalog hemma hos Zlatan Ibrahimovic.
Helt fläckfritt. Ändå är det första han säger:
- Ursäkta röran, jag har inte hunnit städa.
Sånär som på ett par byxor som ligger slängda över soffryggen är det
välstädat. I hallen står sju par skor i en snygg rad. Han har stora skor, de
skjuter ut långt från väggen.
- Jag vågar knappt säga hur stora
.45.. fast jag brukar skylla på att jag inte är liten heller.
Han är 194 i strumplästen. Längst i laget.
Han berättar med ett skratt att det var meningen att hallen skulle målas
orange, men när färgen väl kom upp var den gammelrosa. Den
solnedgångsblå färgen i rummet blev däremot som han tänkt sig.
Zlatan Ibrahimovic skrattar ofta. Livsmottot är just att se till att vara
lycklig, för så länge man är glad och mår bra är allt okej. Fotboll är något
som gör Zlatan Ibrahimovic lycklig.
- Det finns en glädje i fotbollen, jag lär mig nya grejer hela tiden och det är
kul att kunna överraska.
Igenkänd på stan
När han går på stan blir han ofta igenkänd. Till och med på diskon kan han
känna sig påpassad, han förstår av en del tjejer som bjuder upp att de vet
vem han är. Förändringen från okänd Rosengårdsbo till uppmärksammad
fotbollsspelare känns.
- När någon ser argt på mig blir jag lite osäker, vad vill han, är han sur på mig?, tänker jag.
I hemstadsdelen Rosengård hyllas Zlatan Ibrahimovic som en stjärna.
Där känner nästan alla igen honom. Småkillarna busvisslar, vill ha hans
matchtröja och ber om autografen. Har de riktig tur kickar han lite boll
med dem.
Zlatan Ibrahimovic kommer fortfarande till Rosengård nästan varje dag
och hälsar på kompisar och äter middag hos mamma eller pappa. Numera
kör han dit i en sprillans ny tvåsitsig, klarröd Toyota Celica. Den har han fått av en sponsor.
Vid mammans hus, på Cronmans väg, finns fotbollsplanen där han började spela som fem-sex-åring.
- Det är den finaste gården på Rosengård. Den fotbollsplanen är speciell
för mig, jag spelar fortfarande där ibland.
Är förebild
Han trivs med att vara förebild för killarna där.
- Det är bra om de tar efter mig och satsar på något vettigt som idrott.
Rosengård var en bra uppväxtmiljö, tycker Zlatan Ibrahimovic. Det var
tryggt med många kompisar att lita på. Han tror inte att han kommer att
flytta tillbaka utan tänker sig snarare att bo i ett annat land.
- Många tror att jag haft en svår uppväxt men så är det inte, det är säkert
likadant på andra ställen i stan.
Zlatan Ibrahimovic är född i Sverige men pappa är muslim från Bosnien
och mamma katolik från Kroatien.
Han ser sig själv som både svensk och jugoslav, trots att han bara
besökt sina föräldrars hemläder två gånger. Fast han tvekar lite inför
ordet jugoslav, landet finns ju inte längre. Zlatan Ibrahimovic pratar sitt
modersmål med sina föräldrar, äter griskött och går inte i kyrkan.
-Visst tror jag på Gud, men jag vet inte ens om jag är med i någon kyrka.
Om han inte hade haft fotbollen hade han önskat att han kunde bli
advokat. Men drömmer känns alltför overklig för honom, han tror inte
han hade klarat studierna.
- Jag hade väl blivit en vanlig jobbare, vaktmästare kanske.
Hans pappa sorterar på bokbinderi och mamma är städerska. Pappan är
hans största fans och ser alla matcher.
- Han försöker säga hur jag ska spela, ibland får man lyssna, men sen gör
jag som jag själv tycker.
Mest har han bott hos sin pappa. Föräldrarna skildes när Zlatan var åtta
nio år och pappa Sefik Ibrahimovic flyttade till andra sidan tågbanan, till
Branteviksgatan.. Zlatan gick på Värner Rydénskolan, en skolgång som
inte var helt oproblematisk. I mellanstadiet fick han en egen
speciallärare.
- Jag hade svårt att sitta still och vara tyst, jag pratade rakt ut.
Högstadiet gick bättre.
- Jag mognade och började plugga, fast egentligen var det enda jag tänkte
på fotbollen. När klockan var 12 tänkte jag bara tre timmar kvar till
träningen.
Hoppade av skolan
I februari hoppade han av fotbollsgymnasiet på Borgarskolan.
- Jag försökte, men det gick inte. Jag tycker det är svårt att läsa, jag har
inte läst en bok i hela mitt liv. Jo, någon barnbok. Jag tyckte att jag var
smartare på plan än utanför.
Nu tränar han med MFF minst en gång om dagen och hoppas på en framtid
som fotbollsproffs. Allra helst hos favoriterna Inter i Italien, men vägen
dit bör gå över några mindre klubbar så att han slipper hamna på bänken
direkt, förklarar han.
- Det är bara att hoppas på det bästa. Jag tror att jag blir proffs, kanske
inom ett år, vi får se. Jag har en dröm om att få spela i svenska
landslaget. Men man vet ju aldrig vad som händer, jag kan bli skadad eller
bli en sämre spelare.
Ett proffskontrakt ger fem-tio miljoner och en årsinkomst på några
miljoner. Ett sådant kontrakt skulle trygga hans ekonomi för all framtid.
- Kanske skulle jag köpa en Diablo Lamborghini, resten skulle jag sätta in
i någon fond och leva på lönen. Det är inte klokt hur mycket pengar
spelare säljs för, man blir som en produkt. Jag har hört att det finns
klubbar som är intresserade av mig nu det är rätt häftigt om de ute i i
Europa vet vem jag är. Jag har försökt fråga Hasse Borg, sportchef i MFF,
hur mycket jag är värd, men han säger bara din tid kommer.
FAKTARUTA
Zlatan Ibrahimovic
Ålder: 19 år.
Familj: Pappa Sefik, mamma Julka Gravic, lillebror Alexander 14 år,
systern Sanela 21 år, storebror Sapko 27 år och så de två äldre
systrarna Monica och Violetta som jag inte har så mycket kontakt med.
Intressen: Vara med kompisar, se film (scarfces var bra), lyssna på
musik (gärna soul, grekiskt eller min egen jugoslaviska musik) och
spela data och tv-spel.
Käraste ägodel: Halsbandet från min före detta flickvän.
Intressen: Vara med kompisar, se film, lyssna på musik (gärna soul,
grekiskt eller min egen jugoslaviska) och spela data- och tv-spel.
Bor: Etta på Lorensborg i Malmö.
Uppvuxen: På Rosengård.
Livsmotto: Försök göra dig själv och dina vänner lyckliga.
Fler artiklar
© Denna text är skyddad enligt lagen om upphovsrätt